Söderströms julbrev 2008

Den 16 januari skrev Hanna i sin dagbok: ”Idag ska jag få ett syskon”. Det blev nog inte så mycket gjort i skolan denna dag…

Ida kom till oss och alla ville vi gosa med henne. På fredag och lördag kvällarna var äggklockan ställd på 10 min och Ida vandrade sovande från famn till famn under Melodifestivalen och Let’s dance. Det vi gjort mer i år än något annat år är att skrattat högt, tack vare vår solstråle Ida, som har ett skratt som smittar av sig på alla!

Gunilla satt i rullstol pga foglossning i början av året, men började sakta bli bättre under februari. Vi lämnade tillbaka rullstolen och åkte iväg till mormor i Bollnäs för att Hanna, Elin och Peter skulle åka skidor i Järvsöbacken. Andra dagen bryter Elin benet och får åka ambulans till Ljusdals sjukhus. Därmed forslades en mindre rullstol till Tunagatan och Elin kämpade med denna och kryckorna, men framför allt blev hon en fena på att åka på rumpan!

Under denna period har vi fått verklig nytta av de fantastiska människor som jobbar på Elins och Hannas skola. De har rullat Elin på utflykter, hon har fått suttit på axlarna när hon inte orkat gå och alla har hjälpt till med ett leende! Också Hanna har hjälpt till på ett fantastiskt sätt. Hon har burit, öppnat dörrar, trixat, fixat, väntat och hjälpt till utan att någon sagt till. Hon borde få medalj!

Fjällsemestern gick (igen) till Storhogna. Elin pulsade i snön med sitt gipsade ben, Ida i pulkan och Gunilla som knappt kunde gå. Tillsammans tvingade vi oss iväg på längden en dag, men det visade sig att 100 meter var max för sällskapet så sedan fick vi åka tillbaka till våffelstugan! Peter och Hanna åkte slalom i massor av snö, fast det redan var två veckor efter påsk. Semestern var inte som den brukade vara, men det betydde massor att den blev av!

På påsklovet var Hanna på 4H läger och lärde sig att ta hand om djur. Elin med rullstol fick åka själv med flyg till Göteborg, vilken modig tjej! När den stressade trebarnsmamman kom till incheckningen så tittade killen vid disken frågande om vi inte skulle checka in något bagage – då insåg Gunilla att bagaget stod kvar i hallen! Tack vare goda vänner i Göteborg och farmors plånbok, så löste sig situationen med kläder och bilbarnstol.

I maj kunde hela familjen gå och ett normalt liv började infinna sig. Under sommaren var vi i Mörtsjö och Stockevik (som vanligt). Under de varmaste sommardagarna badade vi vid de härliga sandstränderna i Danmark, samt en tur till Legoland hanns också med. Det viktigaste på Legoland var att familjen Söderström vann brandbilstävlingen (som information till alla andra som varit där och tävlat…).

Årets bild är tagen från Funäsdalen i september där den 10-åriga bröllopsdagen firandes med hela familjen genom att bestiga bergstoppar! Detta kändes fantastiskt efter vårens vedermödor…

Under hösten har barnens aktiviteter avlöst varandra, Elin har varit på simskola och fotbollsträning. Hanna har börjat på scouter med pappa som ledare och han är också fotbollsledare till Hanna, så Peter tar ansvaret för att Uppsalas föreningsliv ska leva vidare! Gunilla har varit hemma och myst med Ida och fortsatt att läsa sin rektorskurs.

Vi vill passa på att tacka för all hjälp vi fått under detta år, ingen nämnd ingen glömd, samt önska Er alla en riktig god jul och ett gott nytt år!

Gunilla, Peter, Hanna, Elin, Ida

Det här inlägget postades i Julbrev och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.